fredagen den 3:e juni 2011

Slutgiltig essä

Nu finns slutgiltig essä, fast ändringar blev små.

Den är under samma länken som den prelimära essän var. Den autimatiska uppdateringen av Google gjorde en strek genom räkningen att spara en ny version av filen.
https://docs.google.com/document/d/1i2un3rIcfE20EDbm17Zp1pF6nh22aaFB55zv9UVRZfo/edit?hl=en_US

Kommentarer på en blogg

Nu finns den tredje och sista delen om bloggar på Flickr.
Den handlar om kommentarer

http://www.flickr.com/photos/58006281@N02/sets/72157626750184395/detail/

Kommentar om Bloggar till Jakob (tjänst 3)

Väldig fina podcast har du gjort.

Jag tar upp det med upphovsrättsskyddat material. Här finns ju flera licenser. Till exempel Creative Commons, en av advokater och webbaktivister grundade licens. Här ligger märke till att skapa villkorar som är lätt att förstå. Creative Commen licenser finns flera men mest kan man det omskriva med: Du får använda texten eller bilder om du nämnar författaren eller fotografen. Dessutom får du materialet inte använda i kommersiellt syfte (Haeusler 2006).

Lite klurigt kan ”Blog this” knappen på Flickr vara. Den betyder inte alls att upphovspersonen har gett sitt samtycke att bilden sprids i alla bloggar. Det kan vara att bilden är belagt med ”all rights reserved” och fotografen vill att den bara syns och delas på Flickr (Haeusler 2006). Därför måsta man också här dubbelkolla hur det är med upphovsrätten.


Haeusler, Johnny (2006). Darf ich das bloggen? Spreeblick. 5 Oktober
Tillgänglig: < http://www.spreeblick.com/2006/10/05/darf-ich-das-bloggen/ > [2011-06-03]

torsdagen den 2:e juni 2011

Kommentar om Twitter till Linus (tjänst ett)

Det är frågan, varför man ska använda Twitter. A ena sidan måsta man sig väldig kort fatta då bara 140 tecken står till förfogande a andra sidan sprider sig nyheter väldig snabbt. Enligt Heib (2009) ligger styrkan på twitter att man måste sig kort fatta. Ju kortare en meddelande är desto bättre.

En fördel eller nackdel, det beror på hur man ser på det är att alla kan läsa kortmeddelanden på twitter. Det behövs inget medlemskap. Det kan vara intressant, om man vill följa tweets från en person. Till exempel en släkting som utvandrade.

Men vill man till exempel abonnera flera tidningsnyhetsflöden (Heib 2009) så rekommenderas en medlemskap för att hålla ordning på. Det är också så att det visas inte den aktuellaste meddelanden av twitterer om man inte är medlem.

Söker man däremot på Google efter en twittermedlem så är det möjligt. Twitter skapar för varje medlem en unik, enkel adress - www.twitter.com/britneyspears .

Heib, Anatol (2009 Die Welt in 140 Zeichen: So funktioniert Twitter. Tagesanzeiger,12 mars

Kommentar om Youtube till Jessica (tjänst två)

Du valde som jag Youtube till tjänst två. Så därför har också mig befattad vad Youtube är och hur den fungerar. Men jag valde bort att skriva om hur och om man ska använda Youtube. Det har du gjort med intressanta tankegångar.

Du undrar varför några har Youtuber inga eller få videovisningar och några så många. Jo, jag tillhör till gruppen av den först nämnda. Men det beror på att jag inte nätverka. Jag lade upp mina videors bara ur nyfikenhet hur det funkar. Vad är skillnader om jag publicerar en större upplösning eller en mindre? Vad för möjlighet finns överhuvudtaget på Youtube? Det var mina frågeställningar. Därför hittar bara några få besökare min kanal på Youtube och största dels handlar det om sådana som vill se videos av en EOS 550d, alltså min kamera.

Men vad gör egentlig de framgångsrika Youtuber. Den bedriver i första hand ett nätverk. Men utöver dessa ske dem framgångsrika Youtuber också interagerar i med varandra (Schwichtenberg 2010). En medlem har möjlighet att abonnera flera kanaler samtidig. Man är inte på samma sätt konkurrenter som till exempel tv-stationer är. Dessutom rekommenderar ”stora” Youtuber medlemmar som gör parodier av ens själv. Rekommendationerna berör också områden som tillhör samma nisch på Youtube.

Schwichtenberg, Jakob (2010). Das Erfolgsgeheimnis der deutschen Youtube Stars
Tillgänglig: <
http://www.bildung20.de/das-erfolgsgeheimnis-der-deutschen-youtube-stars/ >
[2011-06-02]

onsdagen den 1:e juni 2011

Kommentar till Nina

Hej Nina

Spännande din essä. Jag köpte förr några veckor sedan ett häfte om Facebook. Jag ville vara med, men ville vara först bli lite informerad. Men jag är inte särskild aktivt på Facebook. Men det är ett intressant nätverk.
Du lyckades bra att beskriva att Facebook. Inga viktiga saker saknar. 

Det kan vara intressant att hitta människor som är drabbade med samma sjukdom som man själv har. Men kanske är det också ett tabubelagt tema i vårt samhälle. Vem vill komma ut att hon är till exempel psykiskt sjuk?

Jag har hittat för några veckor en artikel av Konrad Lischka (2011). En Artikel handlar om Facebooks algoritm. Har man till exempel några vänner som inte är ens opinion, så försvinner deras statusmeddelande efter några månader ur uppdateringsflöde. Detta sker utan att användaren läggar märke på det.

Hälsningar Simone


Källförteckning:

Lischka, Konrad (2011). Die ganze Welt ist meiner Meinung. Spiegel, 11 mars.
tillgänglig: <http://www.spiegel.de/netzwelt/web/0,1518,750111,00.html> [2011-06-01]

Kommentar till Oskar

Hej Oskar

Det var väldigt intressant att läse din essä. Jag har inga anteckningar kring hur den är upplagt. Din text fick mig att tänka på Johan Svensson(2011b). Johan har en blogg. Han kallar det själv som Sveriges största fristående hockeyblogg. Men främst handlar det Malmö Redhawks. I bloggen finns de officiella nyheter, alltså de som är på något sätt granskad och som är ”klar för tryckning”. På hans twitter-kontot (Svensson 2011a) - finns oftast personliga meddelanden eller inofficiella nyheter. Men han rapporterar också live från Redhawks Matcher med hjälp av Twitter.

Hälsningar Simone


Källförteckning:

Svensson, Johan (2011). Johan Svensson (mrmadhawk)
Tillgänglig: <http://twitter.com/#!/MrMadhawk> [2011-06-01]

Svensson, Johan (2011). Sveriges största fristående hockeyblogg
Tillgänglig: < http://mrmadhawk.se/ > [2011-06-01]